Så här går vanligtvis en äggdonation till i korta drag : Det börjar med förberedande samtal och bedömning om parets lämplighet som föräldrar – både hos läkare på infertilitetskliniken samt hos kurator/psykolog. Paret ställer sig i kö hos klink/sitt landsting för äggdonationsbehandling. En passande donator matchas slutligen ihop enligt längd, hudfärg, vikt och hår- och ögonfärg. Äggdonatorn hormonstimuleras med mediciner i både pillerform och sprutor. Även mottagaren får hormoner för att bli fysiskt förberedd för att kunna ta emot och behålla ägget. Ultraljudsundersökningar görs på både donator och mottagare för att följa att allt utvecklar sig som det ska. Efter några veckor kommer donatorn till kliniken och äggen plockas ut, på samma sätt som vid vanlig IVF. Ungefär samtidigt kommer mottagarparet – och mannen lämnar spermaprov. Urval och befruktning sker med odling i värmeskåp ett par dygn. Sedan förs de befruktade äggen in i mottagande kvinnans livmoder, som vid IVF. Mamman får fortsatt hormonstöd en tid framöver. Sedan är det den långa väntan till graviditetstestet ...
Finns det ytterligare fina ägg som kan leda till graviditet, fryses de ned som längst i 5 år. Paret och donatorn är anonyma för varandra. Mottagarna räknas som juridiska och biologiska föräldrar. Donatorn är genetisk givare.
Detta är beskrivet ur mina egna erfarenheter och utifrån vår utgångspunkt – och det kan naturligtvis finnas skillnader från andra pars erfarenheter och förutsättningar.
Beställ boken här!
